eveelins

Idag vaknade man fem i åtta o upptäckte att ingen märkt att man inte gått upp. Kändes ju lite sådär ångestframkallande att veta att bussen gått och pappa åkt till jobbet och där ligger man helt ensam och inte vet vad man ska göra efter väldens bästa dröm i världshistorien (det var verkligen det, och sen bara förstördes den av att jag vaknade mitt i skiten!). Men sen satte huvudvärken igång och jag var räddad! Sms:ade pappa att jag stannat hemma för jag var sjuk, så om skolan ringer till honom och frågar vart jag är så vet han. Pjuh! Men ärligt talat så längtade jag nästan till skolan efter den drömmen. Och jag menar... Mitt lyckonummer ät 8 o vilket datum är det inte idag? Just det, den 8:e!? Och vad hände inte den 8/8 i år? Ja, det var nästan lite creapy.. Men ja, nu sitter jag i alla fall här som alla kan se och har det riktigt, riktigt  tråkigt istället. Tack gud, tack.
P.S. Älskar inte ni också den där låten? So sick of love songs, so tired of tears... ♥